Kött och Video

Livsutrymme

2011-11-25T17:17:00.016+01:00

Öppet meddelande till mitt gym "Må bättre" i Gävle:

Kunde ni inte bara ha gjort en snabb googling? Jag menar innan
ni satte upp följande skylt utanför omklädningsrummet:

Lebensraum (tyska "livsrum") är ett uttryck som ursprungligen myntades

av Friedrich Ratzel kring sekelskiftet 1900. Det blev en av Adolf Hitlers politiska

och agitatoriska käpphästar och en grundbult i den nazistiska ideologin.

Hitler ansåg att tyskarna i synnerhet och germanerna i allmänhet utgjorde ett "herrefolk"

och därigenom var överlägsna "undermänniskor".

Slaver (ryssar, polacker med flera) var undermänniskor i den nazistiska ideologin.

Enligt Hitlers ideologi förtjänade herrefolket "livsrum" (Lebensraum) på bekostnad av slaverna.

Källa: Wikipedia

En så kallat bra deal

2011-11-25T17:11:00.003+01:00

Resan till riga

2011-11-25T16:21:00.025+01:00

Förra helgen åkte jag till Lettland med min underbara kollega Martin.
I hamnen möttes av följande vy:

Öststaterna alltså - de vet hur man underhåller ett varumärke.

Double Coffee. Bra namn på ett café!
Den uppmärksamme läsaren lägger märke till att här - förutom heta bruna drycker - även erbjuds bärs.
Kaffe + öl är ju som bekant dubbelt så bra. Eventuellt var det så ägarna tänkte.

Tyvärr dokumenterade jag ingenting från hotellet förutom denna tehätta i omklädningsrummet.

Nä, skoja. Det var ingen tehätta utan en badmössa.
Hon som bar den verkade dock tyvärr inte skoja.

Vad åt vi? Lax med täcke av tunnbröd.

Mmm. Här har jag det mysigt och gött. Mvh Herr Lax.
Gott? Nja.

Vad mer? Promenad bland ruiner och fyrstjärniga hotell. Kontrasternas land osv.

Denna sötfarbror sålde hallonsylt enligt följande metod:
1. Ta en sked sylt.
2. Gegga ut sylten på ens hand, så att man fick slicka bort den (!).
3. Sedan sög han själv noggrant på skeden innan nästa kund kom, varpå han stoppade samma sked i burken igen.

Vi köpte två burkar.

SAMMANFATTING!
Jag hur jag såg ut innan den välgörande resan:

Efter:

Ps. Vårt spa låg i Jürmala, 20 minuter utanför Riga. Se bilder här:
(Missa inte lyckliga kärnfamiljen. Pojkens hockeyfrilla = magisk) Ds.

Åk till Riga biatches! Because you're förmodligen worth it.

Fakta om Riga/Lettland

2011-11-23T18:44:00.027+01:00

Hur åker man dit?

Tallink-färja är absolut lettast.

Hur klär man sig?

Så balt som möjligt (dvs mycket päls samt fejk-Versace. För regler gällande slitning på jeans, se bild ovan).

Vilket smör äter man?

Vad tror du? Lett & lagom.

Är det svårt att hitta ställen att kissa på?

Nej, det finns toaletter.

Vad börjar dessa tvångsmässiga skämt bli?

Lett stö-Riga.

Slut på fakta!

Turk i bild 3

2009-06-25T19:05:00.001+02:00

På lördag åker jag hem. Jag kommer att sakna

Resterna från det osmanska riket

Röda flaggor (anorektisk pacman? någon?)

Vackra vänner

Konsten

De Atatürk-relaterade utflykterna (här på trappan till huset där han var begravd

...innan han fick ett gigantiskt mausoleum

Studien i silly walks

Middag på takterrasser

Filosofin Margarita = tomatsoppa = middag

Den popifierade folkmusiken på Ankaras mest inrökta bar

Den blåa himlen på dagen

Och de oljemålade molnen i skymningen

...och även...

2009-06-25T19:03:00.000+02:00

...känslan av att stå vid Bosporen och se ut som någon med sämre kuskaper i photoshop har gått bananas.

De skämtar va?

2009-06-17T16:14:00.001+02:00

Min hjärna går på högvarv för att inte läsa in postironisk smygrasism i allt som involverar suffixet/prefixet -turk-.

Det går sådär.

Jag måste svälja att de menar det. Det är inte skämt utan bubblande stolthet i denna turk på burk.

Turk i Bild 2

2009-06-16T15:45:00.019+02:00

Egentligen är jag ingen livsnjutare, men jag övar hela dagarna. Jag duschar i iskallt vatten, andas djupt. Till frukost lassar jag på med äggvitor och extrastarkt kaffe.

Proceduren är högst utmattande, men 'en dag' tänker jag.
En dag...

Slå mig. Detta är äckligt bra.

Chatt med hemlandet

2009-06-14T06:57:00.005+02:00

Kristofer: Har du träffat Pamuk än?

Kristin: Självfallet.

Han säljer kebab på hörnan
Han äter dolmar på torget
Han spelar fotboll med barnen
Och han sitter vid Atatürks sida i himmelen
Pamuk är överallt och ingenstans.

Det är bara jag i hela Sverige som skriver så här.
HELT UTAN MANUS!

Kristofer: det är så oerhört imponerande1⁄2!

Kristin: Jag är blott en lärjunge
Mina läppar är bara ett första utkast
Min själ väntar fortfarande på sin befrielse

Kristofer: nejdu! nu ska jag gå hemåt!
hoppas du får befrielse

Kristin: amen åååå, missa mitt flowwww.

Turk i Bild

2009-06-12T20:02:00.014+02:00

Det här är Istanbul

Jag bor här

Går morgonpromenader här för att orka mer frukostbuffé.

Från 9.30 har jag föreläsningar svenska ambassaden.
Om futuristturkar idag.

Vi är 28 personer i klassen: t.ex Martin

Clara

Valentin och Balsam

Och jag.

Vi åker på sightseeing i båt, häst och vagn och buss också.

Till moskéer

Kyrkor

Och på kvällarna äter vi middag. Mycket meze.

Ja, det är lite pensionärsresa över det hela. Det är turer och aktiviteter enligt ett absurt packat schema. Vi är så omhändertagna att jag knappt behöver tänka.

Kursledaren pratar EXAKT som Viveka Anderbratt i Mia och Klara. Med andra ord tar hon begreppet 'nasal' till för mänskligheten helt outforskade dimensioner.

Hörs snart
/k

Bloggumentär

2009-06-10T16:28:00.007+02:00

Jag är resenären! Upptäckaren! Mina kläder är av linne och jag har kommit till en kontinent där ingen mänsklig varelse hittills satt sin fot! Svenskar, för er ska jag strax berätta om det avlägsna landet Turkiet.

Ni ska få en rafflande skildring av händelser, målande personporträtt, storslagna vyer, möten och exotiska smaker (dill).
Men. I arbetet med att bildbehandla mina foton från Istanbul har jag tagit en paus och hänger mig åt metabloggande.
Jag ger er:

Att blogga - en bilddokumentär i 4 delar

Försök 1: Jag menar allvar. Det gör inte mitt hår.

Försök 2: hahah...nä.

Försök 3: Den seriösa texten AB. Klassisk "jag tar bild på mig själv"-arm i högra hörnet.

Försök 4: Sådär ja, ganska autentiskt. Hjärnan är utanför bild.

Kristin - jobbar med symbolik.

The End

Grattis Kalle

2009-06-09T17:33:00.004+02:00

Kalle Anka fyller tydligen 75 och jag får veta av DN att tidigare hans fullständiga namn är Karl Magnus Anka (ok, öfre?). Roligt är också att Kalle blev censurerad i Sverige i ett avsnitt där han slåss mot svartmyror eftersom det ansågs vara rasistiskt.

Låt mig börja med en lovprisning för att någon tar ansvar för seriemoralen. Vad hade hänt om Kalle hade ätit en Nogger Black i ett avsnitt? Om han sagt nigger? Troligen inte Carin Hjulström i alla fall.

Det enda jag kan känna mig lite besviken över är att ingen tagit ansvar för att skyla Kalles nedre regioner. Kalle Anka, 75-årig proffsblottare känns inte som någon jag vill möta i en mörk gränd.

Slutligen.
Vad kom först, hönan eller ägget?
Ankan eller Andres Lokko?

Ok att Andres är mer 40 än 75, men det är ändå intressant att Kalle på islänska heter.....

Andres Ond!

Jag litar på att ni förstår. För det gör inte jag.
Associationer lämnas i kommentersfältet.
Seså, var inte blyga!

Återkomsten

2009-06-08T17:32:00.005+02:00

Vänner. Jag är i Turkiet, Istanbul. Jag är här för att läsa en kurs i modern turkisk skönlitteratur och bor - på bekostnad av något slags stipendium som jag inte ens har sökt själv - på lyxhotel. Hurra.

På dagarna har vi föreläsningar om poesi och sociokulturella ekon i romankonsten. Om resan som symbol för inträngande i "den Andre", om modernitet som kopiering och om landsfadern Atatürk utanför de glittriga kylskåpsmagneterna man kan köpa i kioskerna.

I den första bok jag slog upp läste jag följande strof:

Our chickens mingle together
Not out of ignorance
But poverty
We never got used to passports

Jag vågar knappt tänka på hur klarsynt jag kommer att bli av den här kursen.

Minglande! Myllrande! Levande! Våra kycklingar i en hösgård - vi själva i en värd med Hönsnät. Mellan. Varandra.
Dessa kulturella maneger! Denna ofullbordade smältdegel och detta nästan-möte mellan öst och väst där inga pass krävs för att våra själar ska se och bli sedda. Men där vi ändock glömmer. Där vi ändock går rikedomen förbi.

Våra blickar äro fattiga, men öppna vi dem för livets förmögenhet - för varandra - skola vi se.

Amen

Just another ordskämt

2009-05-31T20:00:00.000+02:00

Ursäkta. Jag är trött och skriver hemtenta. Men ni kan få en inblick i hur trött jag var i torsdags om ni vill. K?

Jag: Vet du vilket land tyskar dansar i?
Han: Nej
Jag: TANZ-ania.

Jag: Vet du vilket land man äter couscous, fast större, i?
Han: Nej
Jag: BULGUR-arien

Jag: vet du vilket land med bor flest ryssar i?
Han: Tänka tänka tänka
Jag: RYSS-land

Jag, till mig själv:
- Din själ måste ha fötts i Göteborg.
- Tackos!
- Varsågodis

Ridå

Robotsex 2009

2009-05-29T12:00:00.000+02:00

Ibland blir man träskallig av att ha en hjärna som automatiskt tänker i metaforer.

Som igår när jag såg filmen Man of Aran med nytt soundtrack av British Sea Power.

Sällskap: riktigt symboltyngt det hära.
Jag: ja, oklart för vad bara.
Sällskap: tyst nu, spela med bara.

Som en något krystad koppling till detta var jag, tills jag såg videon nedan, helt bombsäker på att Röyksopp/Robyn-refrängen "I´m in love with a robot" handlade om att vara ihop med en stel kille. Men icke. Robyn har verkligen en riktig (men steril?) trädgårdstransformer på tomten.

Hypotetisk fråga: blir det en cyborg om en robot och en människa får barn?

Anyhow, nog om könsakter. Ikväll är det jag

och C

som gör humlegården osäker.

För oss själva alltså.

Crystal Stilts: Love Is a Wave

2009-05-27T14:30:00.000+02:00

Idag låter jag mig göras skitlycklig av denna. Apor som kramas! Och de har människokläder på sig också, supertokigt.

Så nu står jag här och twistar för kärleken. Som Jogging for Jesus, fast dans. Äh, ni fattar - jätteglad låt. Lyssna!

Kristin - en tand är fejk, men glädjen är på riktigt.

Twittrat i maj - ett urval

2009-05-27T08:44:00.000+02:00

# ikväll: nära ligga-upplevelse av tredje graden

# tacokväll - är jag ironisk?

# evighetsprojekt: väntar på att Johan Palm ska växa ikapp mig. Hjälper det om jag åker ut i rymden?

# utflykt till kolonilottsstugan med mini-Castafiore.

# Gammalt djungelordspråk: när Maud talar får man ont i öronen

# Tittar på Maggie vaknar på balkongen. "Detta är min före detta fågelbajs". Haha, vilken kvinna.

# Har bara läst 30 sidor i Johannissons Melankoliska rum men känner mig redan smartare. Ack du sällsynta känsla, besök mig oftare!

# Sjukaste kollot http://bit.ly/QFlBr Dö.

# Förresten. Är den inte lite lik Vi ska dansa i neon? Analys om vad det betyder, någon?

# Håller med @EmilOberg, Ni MÅSTE höra Moderaternas kampsång http://susannahaby.nu/haby.mp3

# vem ska ut ikväll? Vart ska vi?

# Hunden, konsten, skrivandet, det oförklarliga. Kort sagt: livet

# Ska börja leva efter mottot bow wow wow yippy yo yippie yey. Åtminstone fejka det tills jag mejkar det.

# jag dör. http://awkwardfamilyphotos..... Och jag som skulle bli en god människa idag.

# dagens djur/känsla: APA 2:53

# Och hur lågt är inte detta? http://bit.ly/bZMDy Fy fan!!!!/Linda Rosing 4ever.

# Tips till idioter: ring INTE p1!

Avner - bed för mig

2009-05-25T16:59:00.000+02:00

Det luktar sommarlov och blommig bomullsklänning. Jag har allt och en färgglad hängmatta och ändå känns det exakt såhär.

Är jag missförstådd utan att förstå det? Har jag tillgång till livets gyllene salonger men fumlar bort hälften?

Se videon och förstå.

Genialt regisserad av stämningsfångaren Marcus Söderlund som också gjort Fibes oh Fibes nya video till låten Love Child. Queerkids + poolhångel = fint.

Shut up and sleep with me

2009-05-24T18:16:00.003+02:00

Och med anledning av gårdagens misslyckade raggningsförsök:

Och då hade jag ändå inte gult hår och t-shirt med ett hjärta av rosa fuskpäls utan en klänning med fiskmåsar på. Tyvärr verkade den bara attrahera sociala avvikare och dårar som han knackade mig på axeln och utbrast:

"Fin klänning. Du ser gammal ut - men ändå rätt fräsch!"

Efterlyses: charm, vett samt någon form av värdighet.
Tillsättning: omgående.

En natt med Tillander

2009-05-23T10:09:00.003+02:00

Viger dagen åt Melankoliska rum och natten åt technopop. Flaskölen är ljummen och Debaser mörkt när jag bjuder upp Tillianders svartklädda vålnader till vansinnesbugg.

Kanske gifter vi oss, flyttar ihop i en Malmöförort och samlar synthar och skedar som jag strör ut på golven. När vi gör slut tar jag rubbet fast de säger nej och låter magen vibrera i ett ärkeskurk-skratt.

Vålnaderna tröstar sig med Hassen Khemiris novell och tänker att livet biter sig själv i sin luriga svans. Att relationer är kretslopp, men hoppet om kärlek intakt. Sedan fäller de materialistiska tårar över att de inte fick behålla den där favoritsynthen.

När Tilliander intervjuades i Musikmagasinet för några år sedan fick han frågan om fördelarna med att ha olika projekt (Mokira, Lowfour, Andreas Tilliander)

- Framför allt att jag inte tröttnar på mig själv.....eller eh, ja, det gör jag väl ändå....

Jag räknar med en natt i livsbejakelsens tecken!

Framgång

2009-05-22T10:28:00.006+02:00

Man känner att man lyckats i livet när man tilldelas tröstpris i tävlingen om vem som bäst kan likna journalisten/författaren Anders Rydell vid en bil. Tack för länken Hanna Fridén!

Fast egentligen är jag nog mest avundsjuk på Hannas smeknamn: Stureplans egna lilla monstertruck.

Själv kan jag bara stoltsera med att känna barnbarnet till han som uppfann permobilen.

Ja, han hette Per.

I magen, plötsligt ett starkt sug efter att gå ut och rädda världen istället. Återkommer.

God Help the Girl: Come Monday Night

2009-05-20T14:24:00.003+02:00

Hur tänkte de när de gjorde introt till den första delen av musikfilmprojekt God Help The Girl som upptakten till en mjukporrfilm? Tack och lov blir det i alla fall stämsång istället för att kladd och de undersköna rösterna ackompanjeras en stråkorkester på TV:n i bakgrunden. Låten är fantastisk!

Läs mer om projektet här och här

Catherine Iretons röst är himmelen.

Bilder här

Övrigt på tema "snälla Gud hjälp människorna": filmen Maggie vaknar på balkongen. Jag såg den igår och rekommenderar den varmt.
"Mitt i bajset börjar livet" ska bli mitt ledmotiv. Eller "Jag är inte hora, jag är kvinna".
Situationen får avgöra, säger vi.

Hej Konsument del 3

2009-05-19T20:00:00.013+02:00

Favoritprodukt på Systemet: Foot of Africa vitt och Chill Out rött. Fula namn alltså, men det senare känns ok eftersom jag hört att Sveriges matabassadör dricker det som vardagsvin. Förra sommaren lärde jag mig äntligen att dricka öl, men än så länge klarar bara av blaskig. (nedan: låtstas att jag gillat öl hela livet)

Favoritprodukt på Apoteket: Apoteket är av en konstig anledning det enda stället jag kan shoppa på utan dåligt samvete. Johnson & Johnsons klassiska tandtråd är den bästa. Dentosal whitening-tandkräm är grym, minus sandkonsistensen.
Bästa fyllekäket: Note to self: vatten.
Lyssnar på: Ohälsosamt mycket p1.
Bästa förfestmusiken: Någon annan får välja, det bjuder jag på. (Nedan: förfest med Lukas och Frida i Uppsala. Oklart varför jag har träningsoverallsbyxor.)

Senast gnolade: Norges ESC-låt. Igår läste jag att han förföljs av nakna fans. Haha, ge mig dina fans!
Senast köpta skivan/-låten: Betalar hellre för att gå på konserter. (Nedan: Accelerator)

Mitt sämsta köp någonsin: Naturgodis, glömmer alltid bort hur oerhört illamående jag blir av vit choklad.
Dansar helst till: Det mesta som går att göra Beyonce-dansen till. Se mig dansa i 2 sekunder här.
Senaste impulsköp: Naturgodis inklusive kräkfärdighet.
Senaste fyndet: En dinosauriebrosch på Fågel Fenix second hand i Örnsberg som jag tappade bort samma dag. Om någon hittar en triceratops i silver är den min!
Senaste secondhandfyndet: 5 plagg för 25 kronor på Kyrkans loppis i Flemmingsberg. Kände mig som en tjyv.
Fulaste klädfärg: Metallictryck på t-shirts. AH! Fult! Vero Moda när jag jobbade där 2003!
I dvd-spelaren/datorn: Mad Men säsong 1, lever inte upp till hypen tyvärr.
Användbar pryl: Allmänbildning, jobbar på den.
Mode jag aldrig vill se igen: Strippskor i neonfärger.
Värsta huvudbonaden: Företagskeps.
Bästa huvudbonaden: Pyttehattar och bröderna lejonhjärta-frisyrer.
Favoritaccessoar: Öronklips och (nedan) såna scarfar som dagisbarn har att dregla på.

Bil/Transportmedel: Tog körkort i våras (stolt!) men har ingen bil. Cyklar på en blå tantcykel som min vän Axel döpt till Blue Fox Cruizador. Gubben som målade den måste varit halvblind, kolla däcket!

Återvinner: Glas, tidningar, batterier, kläder, pantburkar, papper, kartong, citat och ackordföljder.
Hejar på/håller på: Sommaren i city.

Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: ringer de närmast sörjande.

Hej Konsument del 2

2009-05-19T11:34:00.002+02:00

Senaste Stockholmsupptäckt: Älgstatyn med dromedarpucklar i en rondell vid Telefonplan. Que?
Senast sedda teater-/dansföreställning: Elektra av Sara Stridsberg på Elverket. Se!
Senast sedda utställning: Andreas Gursky och Play på Moderna.
En bra gå bort-present: Vin som man får hjälpa till att dricka upp själv senare under kvällen.
Favoritlyxartikel: Stressfria dagar. Lyckas deprimerande sällan (nedan: på friluftssemester på sörmlandsleden med kompis A).

Läser just nu: Karin Johannissons Melankoliska rum. Oerhört bra.
Läser helst: Jag-romaner/dikter på temat livsleda.
Favoritråvara: Morötter, jag äter flera kilo i veckan.
Favoritfärg: Röda läpparna, 70-tals brun själ, Big Pac-rosa klänning. Samlat intryck: inte samlat alls (se nedan).

Favoritmärke: Fräknar räknas va?
Favoritskor: Äger ett par nästan perfekta högklackade i brunt läder men känner mig osympatisk i dem. Svarta tygskor får det bli.
Klädkonto per månad: 600-700 kronor kanske? Det blir ganska mycket kläder om det mesta man köper kostar 50 spänn på loppis. Det dyraste jag köper är strumpbyxor. Att det inte uppfunnits några som håller är patriarkatets fel.
Dricksprocent: ca 10 %. Inte för att servicen är bra särskilt ofta utan för att jag inte vill verka snål.
Modeförebild: Kulturtant möter dagisbarn och femme fatal som just hoppat upp ur en utklädningslåda? Samt, Moderniteter-tjejernas superpoppiga bästkuststil.
Motionerar: i vinterviken (nästan) varje dag. Min träningsmusik är - utan konkurrens - det skämmigaste jag äger. Öronen gråter, men benen går.

Mest överskattade affär (i Stockholm): Nitty Gritty. Jävla tjat om den affären, men de har snygga kläder.
Det dyraste jag har köpt: Resor och utbildning (nedan: utbildning i företagsnamn, Indien.

Hej Konsument del 1

2009-05-18T14:37:00.020+02:00

På Stan vill att vi svarar på Hej Konsument och jag lyder. Eftersom det är så många frågor delar jag upp det i bitar. Se fram emot flera dagars rafflande läsning!

Del 1: mat mm.

Favoritgata (i Stockholm): Lyckliga gatan?
Favoritdrink (och i vilken Stockholmsbar)?: Dricker sällan drinkar. Ibland en sporadisk Frozen Daiquiri eller GT. En gång vart tredje år får jag för mig att en White Russian skulle vara gott. Det är det sällan.

Äter lyxmiddag på (i Stockholm): I wish.
Bästa mikromaten: Hemmagjord paj med höstkantareller och västerbottenost. Allt indiskt och geggigt.

Favoritförort (i Stockholm): Aspudden/Midsommarkransen/Telefonplan (lokalpatriotiska skäl: jag bor och plutar där).

Fikar gärna på (i Stockholm): Med termos på Långholmens, Vintervikens eller Skinnarviksbergets klippor. Eller på skvallertorget i Midsommarkransen.
Bästa lunchställe (i Stockholm): Lunchlåda är egentligen det enda som anstår en student, men jag gillar Moderna Museets panoramarestaurang - många kulturella typer där.

Bästa brunchen (i Stockholm): String: billigt och mycket.
Bästa kaffet (i Stockholm): Pappas skitstarka espresso, de gånger han kommer ihåg att jag vill ha mjölk i.
Bästa konsertlokalen (i Stockholm): Debaser Medis, för att de flesta band jag vill se brukar spela där.
Bästa baren: Är Soldaten Svejk en bar? Jag ska dit ikväll i alla fall med min klass. Sedan Berns på Beckmansfest. Är i allmänhet svag för de sympatiska sunkhaken, gärna av typen med "peacemaker"-slägga bakom bardisken. Kareokebarer är mitt nästa, oundvikliga, steg.
Här bjuder jag mamma på middag: Hemma i föräldrahemmet i Nacka av mat som de har köpt på ICA Maxi (känt från TV!).
Här bjuder jag pappa på middag: Se ovan.

Utvärdering: dålig matkonsument. Den enda krogkassa dit jag möjligen dragit mitt strå till stacken är Debasers, men det var enbart mat i flytande form - omniförstårvadjagmenar.

Jag får be om bättring (och en lön).

Ernman, Schottan och sälstjärten

2009-05-16T20:02:00.005+02:00

Ja, hörrni. Lite spännande är det väl ändå att se hur det går för Malena Ernman i ESC ikväll? (Fråga. Om melodifestivalen = mello är Eurovision song contest = Eusco? Låter som ett byggföretag).

Den provisoriska musikvideon till La Voix är meta-Eurovision. En liten runtomkring spektaklet-skildring i all sin enkelhet med flygplan, brevet hem och sminkbord. I brist på annat har de tryckt upp Ernman mot några guldskivor i ett hörn. Och vad vore schlager utan de obligatoriska stå-och-sjunga-vid-fladdrande- vita-gardiner-klippet? (Jill Johnssonskt!) Nytt i schlagersammanhang: bilder på tiggare som blinkar förbi. Realitycheck bland paljetterna.

Konstaterar att Schottenius skriver hyllningskrönika till Ernman i DN. Fick Carola någon sådan när det begav sig? Perelli? Nä. Jag orkar inte gå in på fin- och fulkulturdiskussionen här, men när all schlagerbevakning hela våren mest handlat om kläder och klatschiga refränger är det en befriande kärleksförklaring till rösten. "Hon har en frasering med hela kroppen, som en sälstjärt". Jojo.

Jag är en dålig patriot, en oengagerad schlagertittare och min kunskap om operapop stannar bedrövligt nog vid denna.

En klassiker! Divans röst görs av Sarah Brightman.

Retrosjukan

2009-05-15T23:00:00.003+02:00

Ibland gör regissörer det verkligen lite enkelt för sig. Särskilt i indie/alternativ-klungan finns det en tendens att förlita sig lite väl mycket på raspiga filmtekniker som ser retro ut.

Som i den här, senaste, med The Pains of Being Pure at Heart - Young Adult Friction. Mysig, men något mer?

Eller den här, med Alela Diane - The Rifle från 2007. Helt platt. (Fast låten är fantastisk, lyssna!)

Det finns hur många exempel som helst, tyvärr. Tråkiga jäkla videos som inte säger mig något över huvud taget - ja annat än att bandet hellre hade velat leva på tidigtalet då.

Tips till regissörerna:

It doesn't automatically end up great
only cos you shoot with Super 8

Gossip - Heavy Cross

2009-05-14T14:30:00.001+02:00

Det här är låten jag ska ta med mig in i sommaren. Vi ska dricka vin ihop, söka lyckan tillsammans och riva sönder minst 30 par budgetstrumpbyxor när vi cyklar hem från uteserveringarna mitt i natten. Jag vet, det inte är årets bästa låt, men det är den jag kommer känna mest för när sommaren dumpar mig i slutet av augusti. Då ska vi vara utfattiga och spritfeta men lite närmre saligheten. Inte sant?

Videon till sommarlåten är estetiskt fulländad med dubbelexponeringar, pulserande grafik och tekniker inspirerade av konstfilmens barndom. Lite som att kliva ner i en häxkittel - ja, eller i klyschan av min smak. Mörker! Mystik! Fågelskrämmor som kastar glitter!

Kalla mig simpel, men videos som påminner om Dadakonst och omslagen på futurisktiska diktsamlingar kan bara få ett betyg: Full pott, Gossip, full pott.

Herbert Bayer

Självporträtt

The Journeys of Röyksopp - eller frågan om att födas som fisk

2009-05-12T11:34:00.005+02:00

Hur underbar är inte umpa-umpa-varianten av Happy Up Here?

Same: Jag kan inte spela något instrument!
Röyksoppkille till vänster: Det är ok(ur), du kan(ur) sitt(ur) och trumm(ur) med fingrarna i en fåtölj(ur).
Same: Säkert? Jag kan lägga en jättekräfta på synthen för att kompensera.
Röyksoppkille till höger: Javisst, själv har jag allvädersstövlar.

Och så var den Roy Andersson-stämningen fulländad.

Dagens tips: bildgoogla inte Roy Andersson, gör det inte. Och när du inte gör det. Titta inte på första sökningen som kommer up.

Gör istället: Titta på den oerhört märkliga kortfilmen The Journeys of Röyksopp där John Henrik (samen) pratar med Torbjörn (Röysoppkillen till vänster) och Svein (Röyksoppkillen till höger) om nya albumet Junior och kommande skivan Senior.

Filmen innehåller även en telefonintervju där en Uggla frågar Svein om låten Silvercruiser.
- Har du en segelbåt?
- Ja, jag föddes praktiskt taget på havet.
- Så du föddes som en fisk?

Finns här.

Invincible

2009-05-11T13:38:00.000+02:00

Nu lyssnar jag på den här. Hippetihopp. Det trodde ni inte va?

Bandets myspace finns här

Kristin - jag gillar flöjt!

Hi, how are you?

2009-05-10T14:35:00.006+02:00

För att väga upp gårdagens kärlekspessimism letade jag upp denna vackra och trösterika video. Livet är en bitch, men man kan i alla fall sätta på sig en chiffongblus och hoppas på det bästa.

48-åriga Texasbon Daniel Johnston har haft stora drömmar: Att ha Yoko Ono som producent, att få kärleken till sin drömkvinna Laurie Allen besvarad samt att göra reklam för Pepsi. För de som inte känner till honom sedan innan är han musikgeni, konstnär och brinnande Beatlesfan.

Som Säkert!/Hello Saferide-Annika Norlin skrivit på sin poptextblogg: "Johnston lider av svår bipolär sjukdom men framför allt lider han av att inte kunna skriva en enda dålig låt".

Om ni inte gjort det, lyssna på The Late Great Daniel Johnston: Discovered Covered. En fantastisk hyllningsskiva från 2004 där artister som Beck, TV on the Radio, Sparklehorse och Tom Waits tolkar Johnstons låtar.

Thank you, I'm fine. Lite bakis bara.

Camera Obscura French Navy

2009-05-09T12:00:00.003+02:00

Skotska Camera Obscuras första video från nya albumet My Maudlin Career är full av överbedårande detaljer som röda naglar, svanar och en spindelmanneninspirerad uppochner-kyss mellan ett älskande par. Allt är så sliskigt romantiskt och franskt livsbejakande att jag brister ut i ett skadeglatt "mouahahaha" när förhållandet till sist spricker och kärlekshistorien slutar vara skrattande och skuttande. Livet är bitch - med eller utan chiffongblusar. Mouahahaha.

Sångerskan Tracyanne Campbells håller som vanligt stilen med surmulen uppsyn och blaserad röst. Aggressiv tamburinteknik och en blick som ett dagisbarn som just blivit bestulen på sin bästa barbie.

Så här skriver Sonics Niklas Elmér om CO:
"Innan den moderna kameran fanns hålkameran – camera obscura. När ljusstrålar passerade genom kamerans öppning projicerades en upp och ner-vänd bild på dess bakre vägg. När Camera Obscura debuterade, med 2001 års »Biggest Bluest Hi Fi«, lät de just så: som om någon projicerat Françoise Hardy mot en vägg och fram trädde en upp och ner-vänd Jimmy Webb."

Läs hela recensionen av My Maudlin Career här

För tips på hur man håller romans vid liv, se under för allt i världen inte videon på Wikihow. Anledning: de tipsar om Banging Bonita!
Romantik = Uppblåsbara Barbara?! Men gud...

Utpekad som tant

2009-05-08T11:14:00.001+02:00

Här hittar ni mitt senaste alster, en recension av Anne Heberleines bok Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva.
Nittonde stolen heter sidan: Litteratur på blodigt allvar!

Redaktionen har givit mig denna beskrivning:

"Kristin Rehnqvist pluggar till journalist på JMK i Stockholm. Hon har för vana att alltid bära med sig en termos kaffe i väskan och lyssna på P1, trots att hon inte är det minsta 63 år gammal."

Va?! Fattar ingenting!

Jag i mina läsglasögon på tunnelbanan.

Jag och mina vänner på bjudning.

Min och min fars termosar. Märkta för att de inte ska blandas ihop, gud förbjude.

Någon som bjussar på marmeladgodis?
Gammeldansk?
Lammkött?

Peaches - mycket vill va "More"

2009-05-07T10:13:00.009+02:00

I dagarna släpptes Merill Beth Nisker, alias Peaches, sitt nya album I feel Cream. På hennes hemsida kan man nu se en befriande liten dokumentär där Peaches 10-åriga historia sammanfattas. Om varifrån hon fick sitt namn (en Nina Simone-låt) och om hur hon låg i sin säng och spelade in albumet The Teaches of Peaches samtidigt som hon onanerade.

Peaches pratar även könshår, stoppar en telefon i skrevet, signerar rumpor och cyklar runt på stan iförd mantel. Därefter berättar hon pedagogiskt varför man ska säga fatherfucker istället för motherfucker.

Antagligen bygger Peaches karriär mycket på det faktum att "The girls wanna be her, the boys wanna be her" som hon sjunger i låten "Boys wanna be her". Att gilla Peaches är oerhört bekväm ursäkt för att man själv inte vågar ha hår under armana eller garderob som en superhjälte. Självklart ingjuter också mod: kanske vågar jag ha lösmustasch imorgon?

I senaste videon till låten "More" gör Peaches entré på en klubb iförd gycklardräkt, ridande på en motorcykel byggd av ballonger.
Inga konstigheter.

Peaches - mer mest, "More".

Lystring

2009-05-05T12:08:00.003+02:00

Folkbildande fakta: Jag fyller år idag.
25 år.

Det ska firar med extravaganta mängder chokladpudding.
I munnen!

Nelson Ned får stå för sången.

Det är inte för inte som han år 1974 blev den förste latinske sångaren att sälja 1 miljon skivor i USA.

Skivan hette "Happy Birthday, My Darling"
Tack Ned, tack!

Departments of eagles - No one does it like you

2009-05-05T11:38:00.000+02:00

Lilla spöket Laban möter kostymdrama i snabbspolning. Två dansande arméer möts i könskrig och blodet sprutar. I himlen möts de i en försonande koreografi.

Innan dess amputeras ett ben.

Videon är regisserad av Patrick Daughters som tidigare gjort Feists 'My Moon My Man', en dansföreställning på rullband filmad i en tagning.

Oerhört.

James Yuill och NO-estetiken

2009-05-04T23:40:00.007+02:00

James Yuill kommer till Sverige i veckan för att spela i Malmö, Göteborg och Stockholm (9/5). Jag vet inte vad han menar med illustrationen på sin affisch (nedan), men av allt att döma har han ett och annat att lära om vattnets kretslopp.

Tyvärr kan jag inte njuta av James mysiga Myspace utan att känna mig backstabbad av Freud. Kolla framsidan till min pappas experimentbok liksom. Hej Oidipus! Det blir liksom för mycket när far min äger, inte en, utan ett flertal T-shirtar med periodiska systemet på - självlysande.
Suck.

Att stänga in sig i små rum med mormorsgardiner och synthar för att kladda in ansiktet med färg och knarkdansa, det brukar min pappa som tur är inte göra. Tack gode gud för mångfald!

Amen

Peter Bjorn & John - Nothing to worry about

2009-05-02T06:52:00.001+02:00

Jag kan inte sluta titta på PJ&B:s senaste video där "Rockabilly dancers" visar sina skills i Yoyogiparken i Hong Kong.
En liten introduktion till en subkultur, helt oemotståndlig.

Notera hjorthuvudet som flashar förbi på väggen i baren: en blinkning till skivan Living Things konvolut.

Snälla kan jag får vara med? Jag kan dansa! Jag har massor av hårspray! Jag kan be Nagi Noda forma mitt hår!!!

Jävla kritiker!

2009-05-01T11:50:00.003+02:00

Varför har jag inte läst om North of no South Records konceptalbum Jävla kritiker! förut? Bandet lät musikskribenter som Malena Rydell, Andres Lokko och Jan Gradvall skriva recensioner av påhittade låtar och gjorde sedan gjorde musik efter mallarna.

Läs de roliga recensionerna Här och lyssna på låtarna via spotify Här

Ur Karolina Ramqvist recension av påhittade låten "Minstrel" av Isolation Years: "Det här är Isolation Years när de gått in och stoppat näsan i Nars-rouge i färgen Orgasm och märker att de inte kan sluta."

Passion Pit -the Reeling

2009-04-30T17:00:00.000+02:00

Passion Pits senaste video. Hyllningskörerna i kommentarstråden på Youtube låter förstås inte vänta på sig.

"why is there music so damn amazing?!?! its awesome!!! my kitty likes it too!".

Annat tips på tema katt. Maru the cat
(som Niotillfem-Sandra tillägnat ett helt inlägg)

Valborg i bilder

2009-04-30T10:42:00.009+02:00

Valborg alltså. Hittade den här bilden som på ett nästan genialt sätt sammanfattar hur det kändes förra året:

Suddigt och oerhört svårt att träffa munnen med champagneflaskan.

Tur att det även kändes så här:

Bat for lashes demonvideo

2009-04-29T20:44:00.007+02:00

Har ni någonsin läst en artikel om Natascha Khan/Bat for lashes som inte nämt Björk eller Kate Bush? Antagligen inte, men i videon till låten Daniel känns faktiskt Ingmar Bergman som den mest givna referensen. Inte för att jag vet hur han sjöng, men ni vet: Dämoner!

Tyvärr är det lite svårt att ta gothsmärtan på allvar när de onda andarna är klädda i svarta barnkalasballonger (alt. uppblåsta Black Jack-kondomer). Kunde man inte låtit Sandra Backlund virka kostymerna istället?

När Natascha åkt vansinnesfärd genom den mycket fattiga bluscreen-skogen faller hon i alla fall till sist lyckligt i armarna på en kille i bandana. Bad taste? Axl Rose? Nej, låten Daniel är en hyllning till karaktären Daniel Larusso i filmen Karate kid.

Daniel: Oh no, not again. I'm not looking for trouble.
Chozen: Maybe trouble looking for you.
(Ur Karate Kid 2)

Mountain Goats och det förmyckna kaffet

2009-04-27T20:31:00.005+02:00

I present till alla ofrivilliga singlar vill jag ge videon till min allra bästa göra slut-låt. I Mounatin Goats Woke up new sjunger sångaren John Darnielle om att vakna upp på morgonen och börja prata till ett Du som inte sover i sängen längre. Om att, av vana, koka för mycket kaffe till samma frånvarande Du.

I det dumpade tillståndet finns ingen annan realism än slå-på-käften-diskbänksrealism. Skit också.

Videon är snyggt regisserad av Rian Johnson och pendlar mellan parallella värdar med både plasmaskärmar och retro-futuristiska tjock-TV:s. För att liksom betona att känslan av nyblivet singelliv är beständig över tid. Det är bara tjockleken på apparaterna i Elgiganten-katalogen som förändras. Skit också nr 2.

Jag som inte så ofta tillåter mig att vara sentimental tänker mest på i vilken ordning de har spelat in de olika klippen. Därefter går jag och kokar för mycket kaffe.

Mountaingoats - får dig äntligen att inse att du är indie.

Britneys symboltyngda bastu-comeback

2009-04-26T11:40:00.000+02:00

När Britney Spears gjorde comback med hiten Womanizer var det nog många som avfärde hennes nakna bastubad i videon för objektifiering. Bland ångorna visade Britney upp sin formkurva, som länge stått i direkt samband med hennes position som antingen tragisk eller lyckad. Men, lyckades man tänka bortom det uppenbara, "sex säljer" och ekvationen "Britney+smal = britney is back", gick det också att upptäcka briljans i valet av miljö.

Vad många inte vet är att bastun är en viktig och symboldtyngd plats. På wikipedia står: "Förr innan sjukhusen blev vanliga var det i bastun livet började och slutade. Barnen föddes i bastun, och här tvättades även de döda. Bastun var den renaste platsen i hemmet"

När Britney gör comeback i en bastu kliver hon alltså in i en anrik sinnebild av både reningsprocess och pånyttfödelse. Fräschare och nyare än någonsin badar sig Britney till ett nytt liv, en renässans i karriären.

För de som tvivlade blev det med hiten Womanizer uppenbart: Britney’s back. Och hon använde bastusymboliken och för att visa det.

Bäst i videon: Britney kopierar sin rumpa och river sönder den framför womanizer-mannen. Inget ass för dig, mister.

Att läsa sig lycklig

2009-04-24T13:29:00.004+02:00

Här en länk till min sprillans nya krönika om självhjälpsböcker och depressionsporr. Biblioterapi, publicerad i Ergo, Uppsala studentkårs tidning.

Annat som gör mig glad: paddling. För att citera Regina Lund i det senaste numret av Klick:
- Jag var kanske en indian i ett tidigare liv

Med betoning på kanske.

Par i vykort

2009-04-23T18:58:00.006+02:00

Det bästa som hänt popbandet Those Dancing Days är att någon kastade upp en trasmatta på scenen Pop Dakar 2007, samt att samma "någon" (läs keyboardisten Lisas bror) friade till sångerskan Linnea samma kväll - men fick nej.

Det näst bästa som hänt bandet är denna video, förjävla tjusig i sin pastisch på vykortsestetik och gamla Bondrullar. Att låten är sådär går att ignorera.

Videon får mig också osökt att tänka på bloggen PostSecret dit människor från hela världen skickar in sina hemlisar på vykort. Offentliga bikter ger en så härligt kittlande smygtittarkänsla. Dessutom kan man konstruera sin egen normalitet i jämförelse med de allra mest freakiga.

Den här är fin.

Hanne Hukkelberg

2009-04-23T11:34:00.006+02:00

Att norska Hanne Hukkelberg inte rönt större framgångar i Sverige är ett mysterium. I väntan på hennes tredje album, Blood From a Stone, som kommer den 12:e maj ser jag denna dystopiska lilla rått-saga.

Handlingen i korthet utan ordskämt:
Liten matrixråtta räddar världen från att ruttna.

Handlingen i korthet med ordskämt:
Livet är rått, men det blir musigare sen.

Off track: Någon annan än jag som uppmärksammat de brutala "Musfällan Mjölner" och råttgiljotinen "Giljotti" på Clas Ohlson? Herre Gud, vad är Clas för en bisarr människa?

Sveriges socialistiska mardröm

2009-04-23T06:26:00.004+02:00

"Do we really want to change America into Sweden?"

Hoppas att ni redan sett det briljanta inslaget om mardrömslandet Sverige ur "The Daily Show with Jon Stewart" där reportern förfasar sig över Robyns sopsortering.
Effektivt klippt mot 50 cents "crib" och "fördelarna av kapitalism".

Se det igen!
HÄR

Barnförbjuden barnfilm

2009-04-22T19:54:00.001+02:00

Beatles - When I'm Sixty-Four
ur filmen Yellow Submarine (1968)

Om du är myndig och vill dig räkna till 64 är denna Beatlesklassiker något för dig. "This is like Sesame Street on acid", som en person skrivit i kommentarsfältet på Youtube. Tyvärr är filmen barnförbjuden på Youtube på grund av sina LSD-inspirerade skämt. Lite komiskt eftersom Yellow submarine skrevs som en barnsång och att filmen senare marknadsfördes med plastfigurer och samlarlunchlådor för barn.

Behållning: att Ringo Starr flera år efter filmreleasen fick frågan "Why did you press the button?" med anledning av att han i filmen trycker på ubåtens nödbroms och blir utslungad till havsmonster. Bra fråga, fortsätt vara kritiska, människor därute!

Men för att fortsätta på det pedagogiska spåret...Visste du att:

Talrösterna inte är Beatles egna förutom i slutscenen av filmen där de gör cameos.

För fler fejkade Beatlar rekommenderas filmen The Rutles

Dagens ord

2009-04-22T10:36:00.002+02:00

Iprädd

Twittrat

2009-04-22T10:20:00.002+02:00

Ifrågasätter mitt bildningskomplex när jag inser att jag läst halva etnologihyllan på Nacka bibliotek. Inklusive "Horan i Bondesamhället"

Min fascination för Ranelid vill inte avta. "Ytterst kritisk mot tröjor" haha. http://tinyurl.com/dkxesf

Spikar upp min ukulele på väggen. Jag kan ändå bara spela "Dagny kom hit och spill".

Iakttar mig själv när jag får min sedvanliga vecko-kollaps. Rätt spännande, passar på att äta popcorn.

Lunchens utsikt: Hannes hög av snus på bordet. Ett monument över hans inre smärta. Tror jag.

Jag har varit singel i 3 veckor och kompisar skickar redan länkar till trådar om hur man msn-raggar. Eh. Tack? http://tinyurl.com/c7dfjj

Do you want a piece of me, Legojesus? http://tinyurl.com/cm8g65

Kött och video - Kristin tolkar Youtube

2009-04-21T18:08:00.009+02:00

Här kommer ett nytt tema på bloggen: Youtubemania.
Först ut att dissekeras är Beriut, Elefant Gun.

Klipp 1. Strindberg på konstfacksfest
Beiruts forntfigur Zach Condon – utklädd till en samtida Strindberg - viftar med en trumpet. Han är full och befinner sig i ett mystiskt rum där människor har djurnäsor och utövar animalisk fridans. Av mängden rislampor och konfetti kan man ana att det är en konstfacksfest, men det kan också mycket väl vara en privat nycirkusarena eftersom en av kvinnorna går ner i spagat.
Stämning: tokig

Klipp 2 Ensam vid havet
Zach står ensam vid havet och har ett släp av tombuteljer i byxorna. Kanske har han gift sig, kanske tycker han bara om trumpetens sällsamma klang mot vågornas svall. Han är hemlighetsfull och låter bleckblåset tala sitt kryptiska språk. Han räds heller inte att blöta ner sina byxor.

Klipp 3 Pånyttfödelse och fylledöd
Strindbergmustaschen är försvunnen, Zach har alltså reinkarnerats. För denna tolkning talar också att trumpeten helt bytts mot en vinflaska. Det är oklart vad har Zach egentligen upplevt vid havet. Gruppen elefantmänniskor har växt och är nu betydligt sämre på att dansa. När Zach blir alltför full och svimmar visar det sig dock att snabelfolket är lojalt.
De fångar honom i sina armar och strör omtänksamt konfetti i hans ansikte.

Behållning: Vid flera gånger ramlar dansarna på golvet, vilket kan vara kul för de som gillar slapstick. Själv anser jag givetvis att det är konst och att videon tematiserar frågorna om liv, död och elefanter på ett synnerligen
intresseväckande sätt.

För mer liv och död: Eric Schüldt i P1

Sommar, cyberbuddha och Bengt Kvist

2009-04-20T20:19:00.007+02:00

Jag är hos mina föräldrar i Nacka och fejkar "sommar i sinne". Det går mest ut på att ha lite för kalla kläder. Mamma, den övre medelklasshippien, lagar "Blossom Taintons linsgryta. Pappa utbrister "De försökte lura på mig en maschtrumma!".
Ingen förstår vem, vad eller varför.

Därefter korar jag vinnaren i kategorin "mest obegripliga blogghuvud"
Bengt Kvist!!!!!

Kristin undrar
1. Varför han har en bil under sitt porträtt.
2. Varför Silvia saknas i kungafamiljen.
3. Varför kungafamiljen över huvud taget är där.
3. "Din röst i vardagen".... hur menade han då?
4. Varför han tipsar om en blogg som heter cyberbuddha
vars huvud är på på sned?

Roligt med radio

2009-04-19T20:13:00.002+02:00

Jag var i Uppsala i helgen och firade studentradion 25 år.
En gång i tiden sände jag ett program som hette Kulturkoftan.
Det var bra tider, som synes.

Redaktören: förstår fortfarande inte vad du menar att jag ska vara snyggare på bilderna. Räcker det inte att se efterblivet lycklig ut?

Musikens dolda budskap

2009-04-19T20:05:00.005+02:00

Vincent: "Rosalita, jump a little lighter, Senorita, come sit by my fire"

Kristin: det är lite snuskigt det där.

Vincent: Just nu världens bästa låt.

Kristin: Just nu ändå en metafor för att Rosalita ska hoppa upp och ner vid Bruces potenta delar

Vincent: hehe

Kristin: Just det, din lilla smygsnuskis

Dagens horoskop

2009-04-15T09:05:00.004+02:00

Förutbestämd att följa den hämningslösa bana som utstakades av dina stjärnor ska du idag bege dig till skolan. Nästan i tid.

Förbannat fin dag.

Nietzsche, Earl Gray och Bill Callahan

2009-04-14T16:16:00.006+02:00

Ibland klär jag ut mig till Nietzsche och tänker mycket intensivt på hur livet skulle vara om jag inte försökte vara övermänniska.

Därefter dricker jag te på resterna efter Earl Gray-mustaschen och fångar dagen med en vacker krönika om Bill Callahan. Vars nya skiva, Sometimes I wish We were an Eagle också är dagens musiktips.

Se även följetongen Black Cab Sessions på Youtube där Bill Callahan framför sina låtar i taxi och får kommentarer från oroliga fans som tycker att han "verkligen borde ha bilbälte på sig".

Tavi - new man in town?

2009-04-14T15:38:00.009+02:00

Apropå bloggare som är lite för bra för att vara sanna kommer här ännu ett chockbesked.

Allas vår lilla favoritfashiondvärg, med (hennes eget uttryck) "the brain of a wind-up monkey, posture of a crotchety old hag, and tact of Larry David", gav häromdagen ett oväntat besked - hon är mannen Thomas, 45! (not)

Människan är 12 år. Bara det faktum att hon gör snyggare collage än jag gjorde på mellanstadiet gör mig grön av avund. Sedan läser jag resten av bloggen och vet inte om jag ska gå och dö nu eller bara kapitulera inför hur mycket kreativitet och hjärna som ryms i denna lilla varelse.

Bild: Tavi

Nu är bara frågan: vem blir första 00-talsbäbisen att bli modebloggsgeni?

Bläddrar mig lycklig

2009-04-13T12:12:00.001+02:00

Suddig och stressad idag. Jag har jag rosett i håret och skriver krönika att heala sina livskval med litteratur Om hur jag istället för självhjälpsböcker gottar mig i det mest melankoliska och jävliga jag kan hitta i bokväg för att få distans till min egen leda. Snålskjuts på de olyckliga romanhjältarna. Litterär depressionsporr, om man så vill.

Dagens lyckospridare of choise: poeten Elsa Grave

"Förargad slöt du mig till ditt ensamma hjärta, och olyckan kramade oss båda som boaormen sitt skrikande offer"

"Vi har tröttnat på alla underhållande domedagsprofetior
nu vill vi ha ett rejält slag i skallen eller ett välhållet paradis serverat på fat"

Ur: Elsa Grave Dikter

Black Ascot avslöjad

2009-04-13T09:01:00.000+02:00

Black Ascot, bloggaren som lottade ut pistoler, skänkte bort Chanelväskor och på en månad blev en av Sveriges mest populära modebloggar har som bekant avslöjats. Bakom bloggen och dess uppdiktade "Erika, 18" stod kommunikationsbyrån Studio Total som anlitats för att marknadsföra föreställningen Vanessa på Malmö Opera.

Läs mer Här Här och Här

Att använda unga människors fascination för dekadens, vackra kläder och poetiskt språk för att locka publik till Operan har nu från flera håll anklagats manipulativt och oansvarigt. Själv måste jag måste applådera en så genialt genomförd kampanj. Nyheter 24 skriver "På sin Facebook hade Erika Ascot lagt till 602 vänner men hon hade även konton på Twitter, Lookbook, Min outfit, och Flickr, där hon lagt upp 49 bilder på sig själv." Det är bara att böja sig: Studio Total har på ett imponerande sätt satt operans Erika i en samtida kontext för att göra innehållet tillgängligt för en ny publik.

Med sin genomslagskraft bevisar bloggen att kulturhistoriska teman som alienation, melankoli, död och destruktivitet fortfarande har attraktionskraft, även för en yngre publik. Detta betyder dock inte att konstnärliga värden i klassiska verk är så allmängiltiga att de klarar sig utan någon som för ut dem. Om den som gör detta är påhittad eller ej är mig faktiskt helt likgiltigt.

I sammanhanget är det märkliga är inte att PR-byråer skapar fiktionsbloggar som marknadsföringskanaler, utan att de väntar så här länge. Att något så traditionellt högkulturellt som Operan står bakom kampanjen gör det bara är ännu roligare.

Bland kommentarerna i blogginlägget där "Erika" avslöjar sig är flera tacksamma för de läsupplevelser de fått. Många läsare vill ha kvar bloggen. "Jag tror att det är många som vill läsa den igen. Som en bok." skriver en, "Snälla, lura mig mer..!" skriver en annan läsare.

Nu återstår bara att se om Malmö-operan lyckas lockar fler besökare.

Söndag i bilder

2009-04-12T22:32:00.000+02:00

Det var en vårsöndag. Jag, modset Kristofer och dennes lila strumpor gick till mynttorget.

Den skäggige mannen var där, och Carl Dyall stod i kassan

Vi läste den hårresande artikeln om kvinnan som ville simma med isbjörnar

Sedan gick vi hem till Kristofer och jag gjorde munnen glad med kronärtkockspesto

Jag läste Rocky, tidningen vars målgrupp är oklar, men som tipsar 13-åringar med överbettsångest att trösta sig med Kiera Knightley

Löste korsord

Spelade gitarr

Sedan gick jag hem och pappa fastnade med slagborren i väggen. Det skulle bli en uppsättning stringhylla men det blev ett fult hål. Men ack, vad är en ynka smutsfläck på en så lång och strålande dag? Va? Blott ett ynka oerhört stort och fult hål. Pappa. Va? Pappa?

Pinter och håll käft-teorin

2009-04-12T20:36:00.000+02:00

Jag tycker mycket om den irlänska författaren Samuel "det absurdas teater" Beckett. På SVT Play såg jag idag en dokumentär om hans efterföljare; Harold Pinter, känd för sina pinterska pauser, för att han fick nobelpriset samt för att han dog på julafton förra året.

Pinter uttryckte en tanke som jag tilltalades av: på teater är publiken och skådespelarna i krig. För pjäsförfattaren är främsta målet att få åskådarna att hålla käft.

Inga standards om att beröra, förmedla känslor eller spegla samtiden. Nej, det överordade är att få tyst på teaterbesökarna. Sedan får man liksom diskutera en annan gång hur den uppgiften samspelar med kvalitet.

Bild: Här

Jag önskar att jag:
1. Var lika brutalt oinställsam. Mer "I kick ass for the lord", för att tala med Blues Brothers.
2. Bevisat detta för högstadiehuliganerna som skrek "bög" till Hamlet på Dramaten i höstas.

Se dokumentären: Här
Övrigt Pintertips: Metaskiktsrullen Den franske löjtnantens kvinna (som han skrivit filmmanus till)

Lika

2009-04-12T20:03:00.000+02:00

Apropå Flensmarck

Är han inte oerhört lik Nöjesguidens Carl Reinholtzon Belfrage?------->

Medan den förre rotar i farmödrars anteckningar om avföring ägnar den senare tiden åt att besjunga Daniel Nyléns kön.

Låt mig klargöra: Det allmänmänskliga göra sig icke besvär i dessa skägg.

Bild: Stureplan.se

Humorclassics

2009-04-11T19:17:00.000+02:00

Säg en enda påsk som befriats från detta skämt

Humor - när man trots allt skrattar

Kändistwitter

2009-04-06T15:26:00.000+02:00

"Self absorbed, definitely. Sand rat, maybe. But asthmatic? That's just being hurtful"

Darth Vaders twitter

Tips på litterära kändistwittrare

Björn Ranelid

Jan Guillou

Bilder: lr.se och sr.se,

Skynda att läsa

2009-04-06T12:06:00.000+02:00

På litteraturfronten har jag ett enda budskap: Skynda att läsa Skynda att älska, Alex Schulmans skönt humorbefriade debutroman om sin pappa. En kanske inte tusenfaldigt apbra roman, men en välskriven skildring om minnen och tomrum efter en bortgången förälder.

Under en bro jag passerade igår hängde ett hjärtformat hål.

En fullkornsbefriad kvarleva av en kärleksmåltid.
Jag tänker att Alex Schulman är den porösa formfranskan som blev kvar.

Äntligen sjukförklarad!

2009-04-03T13:36:00.000+02:00

Inget gör mig så smickrad som kommentarer om att mitt kulturinresse skulle vara abnormt. Min redan svårartade narcissism börjar jäsa som kropparna i en fetmaepedemi.

"Kristin Rehnqvist (... )bär bara jeans i undantagsfall och konsumerar så mycket kultur att det nästan kan klassas som ett missbruk." Äntligen sjukförklarad!

Orden är hämtade ifrån litteratursajten Nittonde stolen där jag just inlett en karriär som lyrikrecensent. Här finns nu mina åsikter om konceptlyrik i allmänhet och Kristofer Flensmarcks Almanacka i synnerhet.

"I Almanacka bläddrar jag mig igenom raddor av ”avföring/avföring/ avföring” febrilt sökande efter något som framkallar en känsla eller bild. Berättelsen om kroppens förfall är gripande, men i överflödet av upprepningar blir detta mest en dyster microblogg utan bilder. Orden flyter över sidorna likt ett postumt farmorstwitter hämtat ur dödsdalen."

I hissen

2009-04-03T12:31:00.000+02:00

Jag kan bara minnas att jag fastnat i en hiss en enda gång. Jag gick i Kungsholmens körgymnasium och befann mig i stadshuset för att sjunga vårsånger inför politiker och kronprinsessa. Dirigenten, som olyckligtvis var i hissen han med, fick svettpärlor i pannan av oro för att inte hinna till konserten. Själv oroade jag mig mest för att hans mjäll skulle smitta av sig på mitt då oerhört honungsblonda hår.

Tänk om Arcade Fire hade varit där.

En gratulation

2009-04-03T11:35:00.000+02:00

Vid 12-tiden på torsdagen stannade en ung kvinna vid en station i centrala Stockholm. Enligt uppgift tog hon fram telefonen och ringde till sin pappa för att gratulera honom på födelsedagen.

"Du ska få filmen King of Kong i present" sa hon. "Där ska du finna filmhistoriens självgodaste ärkeskurk och de mest svårartade nördar, samtliga i behov av styling. Du ska se konspirationer, orättvisa highscores och ädel vilja att uträtta något här i världen. Hon pausade.
"Kort sagt: det är den bästa dokumentär som någonsin gjorts spelkultur. Men om allt annat också."

Den unga kvinnan drabbades av stundens allvar och blickade upp i skyn och tänkte: "Ska rättvisan någonsin segra?" Därefter fortsatte hon sin färd i kollektivtrafiken.

AhA!

2009-04-03T11:32:00.000+02:00

Mina skor

2009-04-02T16:50:00.000+02:00

Kompis:
"lika vita som en lina kokain på
jungfru Marias nästipp"

Dagens komparativa analys:
Ave Maria med Beyonce,
Andrea Bocceli
och Celine Dion.

Jag häpnas av det makalösa bildspelet
i den sistnämnda videon.

Summering: Kulturskymning kommer
i många färgkombinationer, samtliga dock
målade med airbrusch.

I kamp mot det oemotståndliga

2009-04-02T15:37:00.000+02:00

Ljusallergi skulle vara en bra ursäkt för mitt kramaktigta försök att värja mig mot vårsolen. Mer sannolikt är fåfänga med principer mot att hemfalla åt enkel lycka. Antaligen vill jag gärna tänka på mig själv som en svårflörtad typ. Ser det lättsmälta kanske ut att få rum i denna dunkla feja?

Med Elbow - The Seldom Seen Kid (2008) är beteendet tillbaka.
Jag har svårt att släppa in det fläskigt magnifika, eftersom jag tror att det
ska lösa upp min så oerhört välutvecklade smak. Att detta liksom
bara är början till en framtid sida vid sida med arenarocken. Gud förbjude.

Sedan kommer hallelujakören
i One Day Like This...

Motvilligt erkänner jag: den mest oemotståndliga popen kommer i
vår i en lite för bredrandig manchesterkostym.
Och just därför gillar jag den.

Kuriosa: Nyss googlade jag Elbow och hittade
erbjudandet "Ladda ner Tennisarmbåge gratis".
Eh? Nej tack.

Bild: Nydailynews.com

Sol i huvud Elbow i öra

2009-04-02T11:48:00.000+02:00

Får jag lov till en motvals?

2009-04-02T11:12:00.000+02:00

Ordet modernt klingar dissonant i mina öron. Ibland tänker jag att jag borde vira in mig i en sjuttitalsgardin och äta bruna geggor på offentlig plats i protest mot skandinaviskt vitt, livsstilscoacher och naivt framtidsprisande i form av kylskåp i rostfritt.

I brist på mod och övertygelse myser jag över andra som vågar bära den anakronistiska fanan. 80-åringar i silversneakers, datorspelande sekreterare, minoritetspartier med grafiker från forntiden.
Om jag var lika politisk tvärsäker skulle ni se mig upptejpad på ett elskåp. Antagligen i trakterna kring den ljuva Midsommarkransen.

Modernt är omodernt, i motvals klappar mitt hjärta.

Philosphical powers

2009-04-02T10:11:00.000+02:00

Glänta Produktion planerar att köpa Akademibokhandeln.

Till eventuellt oroliga anställda i butikerna meddelar de: "Vi kommer inte att avskeda någon! Istället kommer vi att satsa på kompetensutveckling. Till exempel måste personalens kunskaper om Spinoza förmodligen stärkas framöver."

Helt rätt! Kunskap om monistiska dubbelsapektteorier borde vara minimumkrav på alla arbetsplatser.

"Powers: knowledge of the infinite intellect of God, invisibility
Weaknesses: geometric method, excommunication"
Bild: Här

Efterlyses! Morrisseys stil

2009-04-01T13:34:00.000+02:00

Livet är fucking great, man sitter i soffan och lever drömmen. Man är på positivt humör: "Om jag låter bli att dra upp gardinerna känns det som om jag har havsutsikt". Det är ett förbålt liv där utanför. Säkert havskråkor, skrattmåsar, eller åtminstone alldeles ovanligt väldrillade bofinkar. Man tar en bild i en konstig position för att fira.
Nu dricker man morgonens första välsignade kopp kaffe, varm och moralisk - men sätter den samma i halsen; Morrissey ska göra reklam för Dressman! Den konstnärliga kollapsen har fulländats, visionären har tagit steget fullt ut och iklätt sig det enda rätta skinnet för en falukorv: Batistini!

Bild: Audiotube

Just när man just ska börja skriva en krönika om exakt när, var och hur Morrisseys hjärna måste ha förts bort av livsformer från yttre rymden kommer insikten: Det är 1:a april. Bra jobbat, Kristin Lundell, jag är brunlurad.
Bilden som ska illustrera skamkänslan är från en annan dag. Rågflingan på läppen är pricken över det förnedrade i:et.

Kristin ska
1. Sluta med det irriterande draget att tala om sig själv i man-form
2. I vilket fall skriva den där krönikan

Vår melankoli (sic)

2009-03-31T12:35:00.000+02:00

De första vårdagarna uppfylls jag alltid av de ledsnaste tankar. Som om jag inte riktigt vågar tro på en allt ljusare framtid, förmår jag mig inte att släppa in sommaren i sinnet. Inte frivilligt.

För tänk om det vänder? I full beredskap uppehåller jag mig krampaktigt vid livets dålighet och världens orättvisor. Jag tänker på de utblottade, ensamma och tröstlösa. Snart tryter inspirationen i det konstruerade eländet. Tänk de som inte får lyssna på Shugo Tokumarus nya skiva Rum Hee idag, fortsätter jag ihärdigt. Tanter som tappat bort sin finaste baddräkt, nyfödda griskultingar som fryser!

Och där någonstans.... låter jag molnen skingras även i mitt modstulna inre - de svagaste grisarna kan ju skyddas med termokappa!

" Efter 3-5 levnadsdygn är den kritiska perioden över."
http://tinyurl.com/cuq39m

Kristin är
1. Lättad
2. Sugen på glass
3. Bevisligen, gladare

Englund, Horace och hormonerna

2009-03-31T11:33:00.000+02:00

Kampen är jämn mellan Svenska Akademiens nya och gamla ständiga sekreterare. Peter Englund spelar dataspel medan Horace Engdahl längtar efter att sitta på kaféer i Berlin och "uttrycka sig skarpt".

Nytt ord i SAOL: medelålderspubertet.

Bild: SVD

Bilden har inget att göra med varken Englund, Engdahl eller pubertet.
Däremot var det den första bild jag fick upp när jag bildgooglade medelålder (!).

Kristin vill
1. Också ha en stol.
2. Samt en t-shirt med Peter och Horace.